KONST 124

Carl David af Wirsén Detta är en av den store poetens dikter. Hvad du liknar. Hoppa till navigering Hoppa till sök Der står på skäret ett kapell, Det blickar mildt från klippans häll, Och hafvets vind, så frisk och sval, Omfläktar spira och portal. På takets krans så ljuft, så tryggt Ha hafvets foglar nästen byggt; Så bygga mina tankar bo, Från vind och våg, hos dig i ro! När mildt kapellets orgel rörs, När andaktsfull din stämma hörs, Då glömmer fogeln blåsigt haf, Då tystnar hjertats oro af. Du ljufva hem, du vän så blid, Du hvita bo för helgonfrid, Hur tryggt, hur godt hos dig det är På lifvets vågomflutna skär! Copyright © Carl David af Wirsén Inledning Carl David af Wirsén är en av de mest inflytelserika och samtidigt kontroversiella gestalterna inom svensk litteraturhistoria under det sena 1800-talet och början av 1900-talet. Som poet, litteraturkritiker och Svenska Akademiens ständige sekreterare hade han en betydande roll i att forma den svenska litterära kulturen under sin...

Dan Andersson   Detta är en av den store poetens dikter. I dag klev jag opp... Hoppa till navigering Hoppa till sök I dag klev jag opp ur mitt legda bås, och klädde mig skönt uti bälte och krås. Och si solen stod gladelig på himmelens pell, och vinden var kärlig som en gammal mamsell. Och då sjöng jag, må satan ta suckan och tår, när stormen han dansar - filibom vad det går! Må glädjen stå hög som en majstång i byn, när fiolsången skallar vid skogarnas bryn. När som sensommarn speglas uti brännvinets tår, medan storstormen dansar - filibom vad det går! Copyright ©  Dan Andersson Inledning Dan Andersson (1888–1920) är en av Sveriges mest framstående poeter, vars verk präglas av en stark känsla för natur, socialt engagemang och en djup förankring i den svenska arbetarklassen. Trots sin korta levnadstid, avseende 32 år, skapade han ett bestående intryck i den svenska litterära historien. Denna studie syftar till att analysera Dan Anderssons poesi utifrån hans livserfarenheter, so...

Edith Södergran  Detta är en av den store poetens dikter. O vad helvetet är härligt! I helvetet talar ingen om döden. Helvetet är murat i jordens innandöme och smyckat med glödande blommor... ... I helvetet har ingen druckit och ingen har sovit och ingen vilar och ingen sitter stilla. I helvetet talar ingen, men alla skrika, där äro tårar icke tårar och alla sorger äro utan kraft. I helvetet blir ingen sjuk och ingen tröttnar. Helvetet är oföränderligt och evigt. Copyright ©  Edith Södergran Inledning Edith Södergran (1892–1923) är en av de mest betydelsefulla figurerna inom den finlandssvenska litterära traditionen och en pionjär inom modernistisk poesi. Hennes verk utgör en viktig brygga mellan den traditionella lyriken och den moderna, experimentella poesin, präglad av ett sökande efter identitet, existentiella frågor och ett radikalt nytänkande i språket. Denna studie syftar till att analysera Södergrans livsresa, hennes litterära utveckling och det inflytande hon har haft...

  Nobelpriset till poeten Tomas Tranströmer   år 2011. En dikt av Tomas Tranströmer. Under tryck Den blå himlens motordån är starkt. Vi är närvarande på en arbetsplats i darrning, där havsdjupet plötsligt kan uppenbara sig – snäckor och telefoner susar.   Det sköna hinner man bara se hastigt från sidan. Den täta säden på åkern, många färger i en gul ström. De oroliga skuggorna i mitt huvud dras dit. De vill krypa in i säden och förvandlas till guld.   Mörkret faller. Vid midnatt går jag till sängs. Den mindre båten sätts ut från den större båten. Man är ensam på vattnet. Samhällets mörka skrov driver allt längre bort. Copyright © Tomas Tranströmer 1966 Inledning Svensk poesi har en rik och komplex historia som sträcker sig från medeltidens litterära traditioner till den moderna epokens experimentella uttrycksformer. Denna essä syftar till att erbjuda en kritisk analys av den svenska poesins utveckling, dess centrala teman och de...

Tomas Tranströmer Poesi som vann Nobels fredspris Nobelpriset i litteratur tilldelades den svenska poeten Tomas Tranströmer 2011 för hans enastående förmåga att kombinera språklig precision med djup existentiell insikt. Priset delades ut av Sveriges kung, Carl XVI Gustaf, i närvaro av den svenska akademin, som lyfte fram hans poetiska verk som en kraftfull röst för samtida humanistiska frågor. Tranströmers poesi kännetecknas av en harmonisk balans mellan det symboliska och det personliga, vilket har stärkt hans internationella renommé. Priset erkände hans betydande bidrag till modern litteratur och poesiens förmåga att förmedla universella teman. Hans verk fortsätter att inspirera och påverka både akademiska och kreativa sammanhang världen över. Detta är en av hans dikter: Tomas Tranströmer. Dikttitel: Öppna och slutna rum. En man känner på världen med yrket som en handske. Han vilar en stund mitt på dagen och har lagt ifrån sig handskarna på hyllan. Där växer de plötsligt, breder ut ...

Kristina Lugn  Detta är en av den stora poetinnans dikter. Dikttitel:  Gråt inte mer   Gråt inte mer! Jämra dej inte! Bit ihop tänderna! Plocka ögonbrynen! Förläng ögonfransarna! Förkorta känselspröten! Lägg upp håret! Rengör näsborrarna! Raka bort mustascherna! Svälj något lugnande! Sitt inte där så svagsint Ensam och inkrökt, gråt Inte mer! Copyright ©  Kristina Lugn Inledning: Kristina Lugn, född 1948 i Tierp och verksam som poet, dramatiker och ledamot av Svenska Akademien sedan 2006, är en central gestalt inom svensk litteratur och scenkonst. Hennes verk präglas av en unik kombination av enkelhet, vardagsnära språk och ett ofta mörkt, ironiskt underton. Denna studie syftar till att utforska och analysera hennes litterära produktion med fokus på hennes poetiska stil, tematik och dramatik, samt att placera hennes verk i ett bredare kulturellt och litterärt sammanhang. Genom att göra detta ämnar studien att belysa hennes betydelse för samtida svensk litteratur och ...

Karin Boye  Detta är en av dikterna av den store svenska poeten Ja visst gör det ont Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger. Ja nog är det svårt när droppar faller. Skälvande av ängslan tungt de hänger, klamrar sig vid kvisten, sväller, glider – tyngden drar dem neråt, hur de klänger. Svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra – svårt att vilja stanna och vilja falla. Då, när det är värst och inget hjälper, Brister som i jubel trädets knoppar. Då, när ingen rädsla längre håller, faller i ett glitter kvistens droppar glömmer att de skrämdes av det nya glömmer att de ängslades för färden – känner en sekund sin största trygghet, vilar i den tillit som skapar ...